Sammanfattning föredrag trädgårdsmässan höst

”åk inte till tippen! spara höstens guld och skapa kretslopp i trädgården”

Hösten är min absoluta favoritperiod i trädgården. Det är nu jag börjar nästa års odlingar, bäddar om jorden och förbereder för en frodig och näringsrik säsong. Och det bästa? Många av de saker som andra kör till tippen – löv, kvistar, fallfrukt, krukjord – kan istället användas för att skapa ett kretslopp i trädgården.

Många slänger stora mängder med trädgårdsavfall på återvinningscentralerna på hösten. För att det är en vana. Men det går att vända på det och spara både tid, energi och resurser – samtidigt som trädgården mår mycket bättre om det får stanna kvar.

Att skapa kretslopp i trädgården ger flera vinster:

Jordlivet stärks och växterna blir friskare
Jorden ökar sin vattenhållande förmåga
Näring blir mer lättillgängligt för växterna och man behöver inte köpa extern näring
Nyttiga djur och insekter trivs och hjälper oss med skadedjurshantering
Och för egen del sparar man ekonomi, tid och energi

Här är tre resurser som jag själv alltid tar tillvara på under hösten:

1. Löv

Löven är den vanligaste resursen som folk slänger. Men de är perfekta som täckmaterial i odlingsbäddar, vinterskydd eller sparade i säckar att ta fram när de behövs.

Tips: använd gärna en gräsklippare för att samla upp löven. Det går jättesnabbt, som att dammsuga löv och de finfördelas på ett bra sätt så att löven bryts ner snabbare i jorden. Det för att det blir fler kontaktytor för alla mikroorganismer att komma åt och jobba med materialet. Detta gäller allt organiskt material. Ju mindre du gör det, desto snabbare bryts det ner.

Såhär använder jag löv i förberedelsen av mina odlingsbäddar på hösten:

1. Rensa ogräs från odlingsplatsen
2. klipper ned plantan men sparar rotsystemet i jorden. Här kring rötterna trivs mängder med mikroorganismer och maskar. De vill vi inte störa, och de kommer bryta ner rotsystemet åt oss under vintern.
3. Plantan finfördelas (majs, tomater, pumpa, paprika, physalis m.m kör jag i kompostkvarnen) och sedan läggs de tillbaka på växtplatsen.
4. Jag täcker allting med ca 10-15 cm tjockt lager löv. Lägger ett kompostgaller eller pinnar över om jag är rädd att löven ska blåsas bort.
5. Ogräset lägger jag föresten ovanpå löven allra sist. Det kommer inte rota sig på platsen igen.

På våren är det jättefin jord här och helt ogräsfritt. Bara att börja så.

Löven som är kvar på våren krafsar jag ihop i svarta sopsäckar (gärna begagnade med hål i) och ställer på skuggig plats. Glöms de bort i 1-2 år blir det finfin lövmull här. Förutsatt att det är fuktigt i säcken. Men jag brukar gå och hämta säckarna under sommaren när jag behöver blanda i brunt material i min kompost för att ha en bra balans i den.

2. Beskärningsrester

Har du klippt fruktträd eller häckar i år? De kvistar och ris du får över är rena raketen för mikrolivet i jorden. De är grövre än löven och bidrar mycket positivt för att skapa struktur och mull i jorden på längre sikt, och passar både för lerjord som behöver bli lättare och sandjord som ska hålla fukt och näring bättre.

Jag älskar att flisa kvistarna i min kompostkvarn. Fliset från grövre och torrare material lägger jag under bärbuskar och häck, medan de färska från äppelträd gärna åker ner som täckmaterial i rabatter. Här håller det fukt i jorden, hämmar ogräs och på sikt tillför näring.

För den som inte har en flismaskin går det även att bygga ett risstaket av kvistarna, vilket både ser fint ut och gynnar den biologiska mångfalden. Död ved är nämligen det mest levande som finns – mängder av nyttiga svampar, bakterier, insekter och till och med grodor, igelkottar och fåglar trivs i ett sådant staket.

Bygg ett risstaket såhär:

1. slå ner stolpar i par ca 1-1.5 meter ifrån varandra på längden, och paret så brett som du önskar ha staketet. På mässan hade jag bara ett ca 30 cm smalt staket. Det blir lite mer elegant än ett brett. Medan ett brett är ännu bättre för djurlivet.

2. Sedan fyller du bara på med massa kvistar. Klart!

Risstaket är kanon att ha intill sin odlingsplats eftersom du då gynnar massa nyttiga insekter, som sen finns på plats och kan hjälpa dig med skadedjurshanteringen i odlingen. Risstaketet är också bra på att sila vinden, vilket bidrar till ett bra mikroklimat i odlingen. När staketet börjar brytas ner underifrån – har du även prima jordförbättring. Fortsätt bara år efter år att fylla på ris i facken mellan stolparna. Detta är din egen risdepå!

3. Gammal krukjord

Många kastar gammal krukjord av rutin, men den är perfekt att använda igen. Jag använder den som såjord till nya sådder på våren eftersom den är näringsfattig, precis som små frön vill ha det. Om jag tar krukjord som varit utomhus så och vattnar jag den bara med lite kokande vatten innan jag tar in den. Det hindrar sådana här irriterande ”bananflugor” bland sådderna, som egentligen heter sorgmyggor.

En annan favorit är mina bokashi-jordfabriker. Där varvar jag färdiga bokashi-hinkar med gammal krukjord som en slags lasagne. Det går rätt snabbt för bokashi att bli färdig jord när den får kontakt med gammal jord, och då har jag en mörk, näringsrik jord som är redo att användas igen. Och detta är verkligen den finaste jorden jag har i trädgården. Så snart jag sprider den i mina odlingar eller rabatter så märker jag hur daggmaskarna riktigt drar sig dit. Bokashi är ju fyllt av viktiga mikroorganismer, som daggmaskarna gillar. Alltså, en riktig boost för din jord.

Snabbtips för den som vill komma igång snabbt

Om du inte vill ha olika lösningar för varje resurs kan du göra en odlingsbädd eller ny pallkrage av allt trädgårdsavfall jag nämnt:

Börja med kvistar och grovt material i botten
Varva löv, annat mindre skruffs och skörderester (även fallfrukt, som du gärna får krossa lite innan bara)
Toppa med krukjord och ett sista lager löv

Låt detta ligga över vintern. När våren kommer har mikrolivet gjort jobbet och du kan börja odla direkt.

Jag har en tung lerjord som är riktigt jobbig. Ovan ser ni hur jag grävde ur jorden när jag byggde den här bädden från början. Fyllde med trädgårdsrens, och sedan lade jag tillbaka jorden och täckte med löv.
Andra bilden är sommaren efter. Riktigt prunkande!

Så nästa gång du står med löv, kvistar, fallfrukt eller gammal jord – ställ dig frågan:

Hur kan jag använda detta istället för att köra det till tippen?

Alla de här små förändringarna gör stor skillnad för trädgården, ekonomin och klimatet – win-win-win helt enkelt.

Jag jobbar såhär i min egen trädgård och hos mina kunder. Med smarta val som gynnar den biologiska mångfalden, plånboken och arbetstiden i trädgården.

Du är varmt välkommen att kontakta mig om du skulle vilja få mer tips om hur du kan jobba med detta hemma i din trädgård – hej@mikrolivets.se

Eller om jag ska hålla ett föredrag i en förening eller liknande? Jag gör det ibland.